jag packar igen. JAg kan inte för mitt liv förstå hur det kan vara så tråkigt att packa då det är roligt att resa. Det hör bara inte ihop. Men hur skall man kunna beräkna hur mycket som behövs då man inte riktigt vet vad man ska göra och hur länge och vilket väder det egentligen ska bli? Och dessutom, som nu, då jag inte skall vara borta så länge så blir det extra svårt.
Tågluffen gick mot sitt slut efter några dagar till i Prag och efter ett ofrivilligt stopp i Dresden på väg hem nådde vi Freiburg en tidig morgon. Här har det verkligen blivit sommar och veckan har bjudit på temperaturer några grader över 25° (i skuggan, ja). Svårt att känna någon större ångest över något alls då, kanske en bra sak 
Samtidigt gör det mig ganska handlingsförlamad och oförmögen att ta nödvändiga beslut.
Så Hanna vid gott mod, hade en mycket oväntad dag igår som definitivt kommer gå till någon sorts historia. Men det är en annan historia. Med en interrailbiljett som ännu är giltig känns det inte riktigt rätt att sitta stilla och väskan är nu (snart) packad. Den lilla. Blir en helgutflykt stuttgart – Nürnberg- München tror jag bestämt. Som ett litet efterskalv till de tidigare veckornas resande. Hoppas denna helg blir lika bra.
Då man åker bort lite sådär inser man plötsligt… Att ja, det känns lite som att komma hem att komma tillbaka till Freiburg och Tyskland. Skönt med ett ställe där man iaf förstår vad de pratar om… ibland 
Annica har lagt upp några bilder från luffen för den nyfikne, här.
Dags att sova.
Hanna
öl är ändå bättre än mat. Imorgon är det valborg och jag ska leva på bubbelvin och misslyckade muffins som inte platsar i min fina matblogg… Öl har mycket b-vitaminer!
Igår såg jag på studentsångarna som sjöng in våren framför universitetet i Lundagård. Det såg grönt och mysigt ut. Själv har jag bara varit där live en enda gång, men ändå känner jag att det liksom hör till. Det är lite löjligt att man blir nostalgisk först när man flyttat från stan.
Fick du några roliga minnen med gitarren på din weekend-resa? hihi.
kram